Gretas föräldrar ville fira att hon kommit till världen, till deras familj och… till Värmland. Vem kunde då vara mer lämplig att hålla tal än tv-profilen och Hajk-programledaren Bengt Alsterlind?
Familjen Starrin består av mamma Maria, pappa Björn, Tova 6 år och Greta 2 år, samt två katter. Björn är sångare i gruppen Starboys och hade en av huvudrollerna i Ulf Malmros film Smala Sussie. Musik är centralt i familjens liv och Tova spelar fiol och älskar Rolling Stones.
– Greta fick sitt namn efter en gitarr, säger Björn. En av bandmedlemmarna hade köpt en Gretsch gitarr som snabbt döptes till Greta. Jag gillade det och sa till Maria att om det blir en tjej ska hon heta Greta.
När Greta var några månader gammal ville familjen välkomna henne med en fest. Något dop blev det dock inte, trots att både Björn och Maria är döpta och konfimerade.
– Många döper sina barn på grund av tradition, säger Maria, men få funderar nog på vad det egentligen innebär. Vi är verkligen inte emot dopet, men vill att barnen får välja själva, det känns lite för stort att besluta det själv för sitt barn.
Istället blev det en fest där Greta skulle välkomnas till familjen och invigas som Värmlänning. Det var ingen egentlig ceremoni utan gästerna samlades i familjen Starrins villa. Som en liten överraskning dök plötsligt Bengt Alsterlind upp – mannen som för många är Mr Värmland. Han höll ett långt och fint tal till Greta. Därefter bjöds det på kaffe.
Björn, Tova, Maria och Greta Starrin.
– Vi försökte göra det som vi är, säger Björn. Vi är ganska enkla och spontana som personer. Maria instämmer.
– Ja, hade vi gjort det på något annat sätt, med en lång ceremoni med texter och procedurer hade det inte varit ”vi”. Och jag tror ingen var besviken efteråt, även om några kanske var lite förvånade först. Vi gjorde förresten ungefär samma sak för Tova, då var det fest i trädgården.
Varken Greta eller Tova har några faddrar.
– De har så många vuxna förebilder omkring sig ändå, säger Maria.
– Dessutom skulle det vara svårt att välja ut någon, fortsätter Björn. Det är lite som när man väljer bestman till ett bröllop. Någon kanske blir besviken för att man inte valde just honom. Då är det bättre att alla våra vänner finns där för barnen.
Björn och Maria ser gärna att barnen konfirmerar sig när det blir dags för det, men de kommer inte att påverka dem.
– Vi tyckte själva att det var kul på konfirmationen, säger Maria, men det, liksom dopet, måste få vara deras eget val.
