Dopsången ”Älskade barn” skrevs ursprungligen som en dikt till Jessica Nilssons son. Nu är den tonsatt och används på tusentals dop runt landet. Inläggen på Dopguidens forum hyllar nästan unisont texten och vi blev nyfikna på vem Jessica egentligen är.
Din text ”Älskade barn” verkar träffa mitt i hjärtat på folk som läser den. Berätta hur den kom till.
– Jag skrev den till min son när han döptes 2001. Den var personligt skriven till honom och det var en dopgåva som han fick inramad. Några år senare var jag inne på Föräldrakanalen på Internet. Där var det många som sökte efter bra dopdikter och jag delade med mig av Älskade barn. Efter det var det många som hörde av sig och ville använda dem på sina egna dop.
Hur kom det sig att den blev tonsatt?
– Jag fick en förfrågan, efter a tt den hade börjat sprida sig på nätet, av Andreas Kvick som ville skriva musik till texten och jag sa ja.
Hur länge har du skrivit texter?
– Så länge jag har kunnat skriva; åtminstone sen jag var åtta år. Jag har alltid skrivit dagbok och det finns mycket material i byrålådorna. Men jag är en periodare i skrivandet. Inspirationen måste finnas där för att jag ska kunna skriva bra och ibland tryter den.
Vad skriver du helst om?
– Det beror lite på vad man upplever för stunden. Just nu handlar det mycket om barn, mina känslor för dem och så vidare. När jag var tonåring var det väl mest kärleksdikter… Jag skriver även en del naturdikter och så har jag börjat på en roman, men jag har inte haft så mycket tid till den på sistone. Det får väl bli mer när barnen växer upp.
Folk som har kommenterat Älskade barn på Dopguiden skriver att de blir så rörda att de gråter och ryser när de hör den. Vad är det som gör att de berörs så mycket av den tror du?
– Ärligheten i texten. Jag skrev rakt ut vad jag kände för min son och språket är inte konstlat. Poesi kan vara så högtravande, men jag vill skriva så att folk förstår vad jag menar. Jag är verkligen jättestolt över att så många gillar texten och låten.
Är det fler texter på gång?
Ja, det finns som sagt en hel del i byrålådan och jag har varit i kontakt med några förlag, men än är det ingen som har nappat. Poesi är ju en ganska smal genre och säljer inte så mycket i Sverige. Men vi får väl se vad som händer. Jag tror ändå att det finns ett sug efter poesi som folk förstår och kan relatera till.
Det vore kul att ge ut en bok, för på webben har man ingen riktig koll på texterna. Älskade barn finns till exempel i flera ”oäkta” versioner på nätet, där texten ändrats på olika vis.
Du ska snart bli mamma igen, kommer du att skriva en ny dikt till det barnet tror du?
– Det tror jag säkert. Mitt yngsta barn har också fått en dikt, men den har inte blivit offentlig. Än i alla fall.
